Minskade hushållslån – spartider som trend

Svenskarnas köpkraft har länge varit stark och detta har bland annat märkts av på lånemarknaden där de svenska hushållen lagt en allt större andel av sina lån på konsumtionslån. Till exempel utgör idag konsumtionslånen drygt 20 procent av svenskarnas samlande lån, samtidigt som kostnaden för dessa upptar ungefär hälften av de månatliga låneutgifterna. Detta beror på att konsumtionslånen som regel har en avsevärt högre ränta än bolånen, samtidigt som de också har en kortare återbetalningstid – och därför blir det också högre amorteringar på dessa lån varje månad.

Nu när det blivit mer osäkra ekonomiska tider – inte bara här i Sverige utan i stort sett hela världen – har dock lånetrenden vänt och takten för nya låneansökningar har mattats av. Om man ser hur siffrorna för nytagna lån ser ut idag, får man gå tillbaka ända till 1998 för att hitta lika låga siffror.

Både fördelar och nackdelar med stramare hushållsbudget

Att det är en något dämpad ökning av antalet nya lån, är ett tydligt tecken på att de svenska hushållen stramar åt budgeten – något som kan vara både positivt såväl som negativt för ekonomin.

Positivt på så sätt att det minskar risken för att den enskilda personen hamnar i en skuldsättning som denne därefter kan ha svårt att ta sig ur. Samtidigt kan det vara negativt om hushållen stramar åt sin budget alltför mycket, då detta inte stimulerar ekonomin i landet. Om ekonomin inte stimuleras kommer företag gå i konkurs, vilket leder till ökad arbetslöshet och en ytterligare ökad ekonomisk otrygghet.

Detta kan snabbt bli en negativ nedåtgående spiral som kan bli svår att bryta och det är därför viktigt att tänka på att inte dra åt svångremmen överdrivet mycket.

Framförallt brukar det vara viktigt att gynna lokala småföretagare i dessa tider, eftersom det ofta är små aktörer som drabbas hårdast av ekonomiska dippar. Bland annat saknar dessa ofta någon större ekonomisk buffert att falla tillbaka på, vilket gör att de är mycket känsliga för en minskad köpkraft. Samtidigt innebär en minskning av mindre aktörer att det nischade utbudet blir snävare och kvar blir de största kedjorna som har en tendens att stå bättre rustade även i sämre ekonomiska tider.

Det är dock klokt att hålla koll på sin ekonomi, och det skadar inte att lägga upp en budget för att ha koll på var pengarna försvinner. Man kanske också måste vara mer restriktiv med vilka inköp man väljer att göra om det är tuffare ekonomiska tider – och man kan då ha i åtanke att gynna de aktörer man vill ska finnas kvar, och kanske framförallt de mindre aktörerna, eftersom dessa som regel är mer beroende av sina kunder än de större kedjorna.