Politisk enighet om förändringar i ränteavdraget
Statsmakterna har en tydlig önskan om att begränsa utlåningen till köp av bostäder. De senaste åren har en rad nya regleringar för att bromsa utlåningen introducerats. Det första steget var bolånetaket och det har följts av det så kallade amorteringskravet. Ett tredje steg, som nu diskuteras mer intensivt i de politiska korridorerna, är ett skärpt ränteavdrag. Från att ha varit en fråga som de flesta bedömare har ansett ligga långt fram i tiden, har den nu blivit högaktuell.
Nedtrappning under 20-30 år
Det råder idag nästan total enighet politiskt sett om att ränteavdraget måste förändras. Tidigare var det främst Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som lyfte frågan, men oppositionen och även SD har anslutit sig till idén om en nedtrappning. Idag är den politiska hållningen att ränteavdraget ska fasas ut över en period av 20-30 år. Det framkommer bland annat i en debattartikel signerad KD:s partiledare Ebba Busch Thor med flera (källa). Den långa tidsperioden innebär att nedtrappningen kommer att ske mycket långsamt, kanske med någon procent per år. Oppositionspartierna i Alliansen är emellertid inte villiga att göra förändringar i ränteavdraget utan att låntagarna kompenseras på annat sätt. Liberalerna har till exempel framfört ett förslag om att skatten på arbete ska sänkas för att kompensera de högre räntekostnaderna (källa).
Så här fungerar ränteavdraget
Ränteavdraget innebär att den med lån får göra avdrag med 30% för sina räntekostnader under förutsättning att räntekostnaderna är större än ränteintäkterna. Avdraget räknas nämligen på nettot inom denna typ av kostnad/intäkt. Avdraget gäller för precis alla lån, och därmed också för precis alla räntekostnader för bostäder. Här inkluderas räntor för bottenlån, topplån, eventuella privatlån för kontantinsats och även ränteskillnadsersättning. Om ränteavdraget trappas ned kommer kostnaderna för att äga egen bostad att öka. Exakt med hur mycket beror naturligtvis på i vilken omfattning avdraget minskar. Expressens ekonomijournalist Kai-Anders Nilsson har gjort en översiktlig uträkning (se mer här) kring hur mycket dyrare varje miljon i lån kan bli vid minskat eller slopat ränteavdrag. I nuläget är snitträntan för rörliga lån 1,52%. Kostnaden för varje miljon i lån blir då, efter avdrag, 10 640 kr. Om ränteavdraget skule sänkas till 20% skulle kostnaden vara 12 160 kr och ett avdrag på 10% ger en kostnad på 13 680 kr. Skillnaderna kan verka små, men det finns några saker att notera. För det första är räntorna idag mycket låga. För det andra är en miljon ett mycket lågt lånebelopp i genomsnitt. Enligt uppskattningar utifrån Riksbankens räntebana för de kommande åren kommer räntan för rörliga tremånaderslån under 2019 att vara ungefär 3%. Om avdraget skulle minskas med exempelvis 10% blir de extra boendekostnaderna rejäla för dem som har större lån. Exempel: Familjen Andersson har bolån på 5 miljoner. Med en ränta på 3% blir räntekostnaden per år 150 000 kr. Med 30% avdrag blir kostnaden 105 000 kr eller 8750 kr per månad. Om avdraget istället blir 20% blir kostnaden 120 000 kr per år eller 10 000 kr per månad.