Pantbrev

Pantbrev

För att man ska kunna teckna bottenlån för en bostad krävs det att man kan ställa en pant i själva fastigheten. På grund av säkerhetens karaktär och på grund av att syftet med lånet då effektivt skulle motverkas, är det dock naturligtvis omöjligt att överföra själva objektet till långivaren. I stället används ett system med pantbrev.

Pantbrev som bevis för säkerhet

Pantbrev fungerar som bevis för att en inteckning har gjorts. Med en lite enklare förklaring kan sägas att pantbrevet är ett bevis på att banken har rätt att få ersättning ur panten om låntagaren inte kan betala.

Av detta följer att det måste finnas pantbrev uttagna i en fastighet på minst det lånade beloppet. Om belåningen är på 1,5 miljoner måste det finnas pantbrev på minst den summan. Om den som köper en bostad, oavsett det gäller exempelvis en villa eller en bostadsrätt, behöver låna en summa som överstiger det intecknade beloppet måste nya pantbrev tas ut. Om det i stället finns mer låneutrymme brukar man tala om överhypotek.


Så här ansöker man om pantbrev

Ansökan om inteckning i en fastighet görs hos Lantmäteriet genom att ett antal dokument och andra uppgifter skickas in till inskrivningsavdelningen. På Lantmäteriets sida om inteckning (länk) hittar du all information om hur du ska gå tillväga.

Emellertid behöver du förmodligen inte göra någonting kring ansökan om inteckning på egen hand. Den bank i vilken du tecknar ditt bolån kan nämligen hjälpa dig med hela inteckningsprocessen. Den enda du behöver göra är att godkänna att banken sköter administrationen åt dig.


Pantbrevskostnader

Precis som för lagfart finns det kostnader kopplade även till ansökan om pantbrev. Det handlar om en administrationsavgift/expeditionsavgift samt en stämpelskatt.

Expeditionsavgiften uppgår till 375 kr (i Lantmäteriets regi). Denna avgift är tänkt att täcka den faktiska administrationen av en handläggare på Lantmäteriet. Om din bank kan hjälpa dig ta ut pantbrev kan avgiften i stället vara på upp till 825 kr.

Stämpelskatten uppgår till 2% av pantbrevsbeloppet. Storleken på skatten avgörs alltså av hur mycket du behöver låna utöver vad befintliga pantbrev medger. Det är Lantmäteriet som är mottagare av skatten men den är inte styrd till denna myndighet utan går direkt in i statskassan.

Om du köper en bostadsrätt och behöver ta ut ett eller flera nya pantbrev kan en ytterligare kostnad tillkomma. Det handlar om en avgift som bostadsrättsföreningen tar ut, en så kallad pantsättningsavgift. Den ska inte överstiga ett prisbasbelopp (44 300 kr för år 2016). Å andra sidan behöver du inte betala lagfart när du köper en bostadsrätt.


Kostnader för pantbrev – exempel

Exempel 1: Du köper en villa till en köpeskilling på fyra miljoner. Du betalar en miljon i kontanter och behöver därmed låna tre miljoner. I fastigheten finns pantbrev uttagna upp till två miljoner, vilket innebär att du behöver ta ut pantbrev till en miljon. Väljer du att ta ut två pantbrev blir kostnaden (0,02 x 1 000 000 kr) + (375 x 2) = 20 750 kr.
Exempel 2:Du köper en bostadsrätt för två miljoner. Du behöver låna 1 400 000 kr för att täcka hela köpeskillingen och det finns pantbrev uttagna på 800 000 kr. Du har alltså behov av att ta ut pantbrev på 600 000 kr och du tar ut just ett nytt pantbrev på det beloppet. Din bostadsrättsförening tar ut en pantsättningsavgift på 30 000 kr. Pantbrevskostnaderna blir därmed totalt (0,02 x 600 000 kr) + 375 kr + 30 000 kr = 42 375 kr.