Mäklare vill se regler om bindande bud
Några regler kring hur en budgivning för ett småhus eller en bostadsrätt ska gå till finns faktiskt inte. Det innebär dels risker för att budgivningen inte blir transparent (med risk för bland annat falska bud som trissar upp priset), dels att de spekulanter som budar på objektet upplever osäkerhet och stress. Att det inte finns någon klar reglering innebär också att fastighetsmäklarna riskerar att misstänkliggöras. Nu har några av landets största fastighetsmäklare tagit ett gemensamt initiativ och tillställt regeringen en skrivelse i vilken man uppmanar regeringen att utreda hur man kan trygga budgivningsprocessen.
Falska bud är ett problem
Idag är bud på fastigheter i en budgivning som arrangeras av en fastighetsmäklare inte bindande. Detta betyder att en spekulant, även den som vinner budgivningen med det högsta budet, kan dra sig ur när som helst. Det innebär en osäkerhet för både spekulanterna och säljaren. Det största problemet med att det inte finns något krav på att bud ska vara bindande är att risken för falska bud automatiskt finns där i varje budgivning. Ett falskt bud är ett bud som läggs av någon som inte har något intresse av att köpa bostaden. Istället är det enda syftet med budet att trissa upp priset. Ofta är den som lägger det falska budet i maskopi med säljaren. Det kan till och med vara så att det är en familjemedlem eller mycket nära vän som budar. Det är omöjligt för fastighetsmäklaren att upptäcka detta eftersom det inte finns krav på att budgivare ska identifiera sig. Falska bud är problematiska. För det första ger själva förekomsten av dem upphov till en oro hos många spekulanter. För det andra tenderar den slutliga prislappen att bli högre än om falska bud inte hade lagts. Detta gör att köparen betalar för mycket och dessutom att priserna på bostäder överlag ökar i en (ännu) raskare takt. För det tredje kan fastighetsmäklarnas trovärdighet minska.
Mäklarnas krav
Det centrala i fastighetsmäklarnas krav i skrivelsen till regeringen är att bindande bud ska införas. De menar att detta skulle leda till en större transparens i budgivning överlag och att alla i processen (köpare, säljare och mäklare) kan känna sig tryggare med allt som rör budgivningen. Det är dock inte alla mäklare som vill se bud som är ”permanent” bindande. Många ser hellre en tidsgräns för bundenheten. Några tidsgränser som har nämnts är 24 timmar och 48 timmar.
Även Konsumentverket vill se förändringar
Konsumentverket har i den så kallade Konsumentrapporten för 2017 särskilt uppmärksammat fastighetsmäklartjänster. Utifrån en analys av hur fastighetsmarknaden för småhus och bostadsrätter ser ut idag har myndigheten sedan tagit fram ett antal förslag på hur marknaden kan både fungera mer effektivt och vara tryggare för både köpare och säljare. Nedan är några av Konsumentverkets förslag.
- Fastighetsmäklarinspektionen bör ha rätt att utfärda föreskrifter samt utöva tillsyn över fastighetsmäklare.
- Fastighetsmäklaren bör kontrollera varje budgivares identitet – parterna bör också få en kopia av budgivningslistan.
- Mäklarna bör bestämma ett tänkt marknadsvärde för varje objekt (tänkt att motverka lockpriser).
I tillägg anser Konsumentverket att regeringen bör se över om budgivningsprocessen ska regleras. Myndigheten kräver alltså inte, såsom majoriteten av fastighetsmäklarna gör, att en reglering kring bindande bud ska införas.