Lagfart

lagfart - registrering och kostnader Lagfarten är en registrering i det statliga fastighetsregistret om vem som är ägare till en fastighet. Alla fastigheter i Sverige finns inskrivna i registret, som administreras av Lantmäteriet, och varje försäljning (eller överlåtelse via gåva, bodelning, med mera) ska registreras. Fastighetsregistret ska alltid vara komplett och korrekt, bland annat för att det ska finnas en transparens på marknaden. För bostadsrätter, oavsett det gäller en lägenhet eller ett radhus, behöver du aldrig registrera lagfart. Det beror på att det egentligen är bostadsrättsföreningen som äger din bostad.

Så här ansöker man om lagfart

Reglerna kring lagfart är mycket konkreta. Det finns tre grundläggande regler att hålla reda på. 1. Lagfart måste sökas senast tre månader efter det att köpeavtalet skrivs på (det är genom undertecknandet som köpet görs). 2. Om ansökan inte kommer in inom tre månader får köparen föreläggas att vid vite (ungefär att jämställa med böter) göra det. 3. För registreringen ska köparen betala lagfartskostnader i form av en administrativ avgift och en stämpelskatt. Att ansöka om lagfart är relativt enkelt. På Lantmäteriets webbplats finns bra och tydlig information om de krav som gäller. Här laddar du också ner den blankett du måste fylla i och skicka in. Det du ska ska komplettera med är köpebrevet i original samt uppgifter om fastighetsbeteckning. Skulle du behöva mer hjälp har Lantmäteriet en kundtjänst du kan kontakta. Notera! Om du köper via fastighetsmäklare kan denne vara behjälplig med att skicka in anmälan om lagfart till Lantmäteriet. Även den bank i vilken du tecknar bolån kan assistera.

Registreringen är inte gratis

Viktigt att komma ihåg som köpare är att Lantmäteriets hantering av lagfart är förenad med kostnader. Det är alltså nödvändigt att ta höjd för detta när du går igenom finansieringen av köpet. De två kostnader som är förenade med registreringen är:

  • Expeditionsavgift
  • Stämpelskatt

Expeditionsavgiften är densamma för alla fastigheter. År 2016 uppgår avgiften till 825 kr. Idén med avgiften är att täcka den faktiska administrationen som Lantmäteriet måste utföra. Stämpelskatten är emellertid kopplad till köpeskillingen, vilket gör att skatten för ett dyrare hus blir högre än vad den blir för ett billigare hus. Stämpelskatten är 1,5% av köpeskillingen. Skulle köpeskillingen vara lägre än taxeringsvärdet är det dock sistnämnda som skatten beräknas på.

Lagfartskostnader – två exempel

1. Du köper en villa för en köpeskilling på fyra miljoner kronor. Kostnaderna för registreringen av lagfarten blir: 825 kr i administrativ avgift + ((0,015 x 4 000 000 kr) = 60 000 kr) = 60 825 kr.
2. Du köper ett radhus för ett pris på två miljoner kronor. Den totala extra kostnaden för lagfart och administration blir: 825 kr + ((0,015 x 2 000 000 kr) = 30 000 kr) = 30 825 kr.

30 000 kr eller 60 000 kr kanske inte upplevs som någon större summa ställd i relation till köpeskillingen, men för den som till exempel behöver låna till kontantinsatsen eller behöver komplettera med ett topplån kan den extra utgiften vara betungande. Det är viktigt att räkna med lagfartskostnaderna! Det är också viktigt att komma ihåg att kostnader för uttag av pantbrev kan tillkomma.

Stämpelskatten är en statlig skatt

Stämpelskatten är en skatt som betalas in till statens kassa och används i det allmänna skattesystemet. Den har alltså egentligen ingen koppling till varken Lantmäteriets verksamhet eller något annat som kretsar kring fastigheter och bostäder. År 2015 uppgick statens inkomster från stämpelskatt för bostadsköp till närmare 11 miljarder kronor.